Nu ska jag skicka ett urval av mitt skriveri till en jury. Hoppas på tur. Det skulle bli en skjuts framåt.har visserligen sagt till mig självså många gånger: Varför? Inte vet jag varför men att få vara delaktig , vara med, om än bara lite grann, få veta mer. Bara så mycket att självförtroendet kan hålla balansen.
Kan tycka att det är sent men skit samma man vet ingenting om vad livet kan erbjuda så jag försöker väl ännu en gång. Skrev en ny dikt idag.Om Sommar på vis och sätt fast slutet av en sådan. Om varm sand och havet och himlen och en vän för länge sen.
“Om Jord” är aktuell nu, så den skriver jag här.
Den kom för mig efter ett besök på Utställningen om Sixtinska kapellet på Helsingborgs stadsteater. Dit ska jag gå fler gånger i sommar, kanske med skissblock i handen. Man ser allting så nära och man kan sitta länge och samla tankarna omkring Konsten och ” Hur man gör!”
Någon frågade mig en gång, någon som var intresserad av min tavla och ville veta hur jag “gör”. Det är inte helt enkelt att svara på. Jag ville också fråga Michelangelo.Hur bar du dig åt, om tålamod om ” hur man gör”. Jag ska ta tillfället i akt och teckna av, om och om igen. Ett tjockt block och bra pennor behövs. Och kanske mitt lilla akvarellskrin som inte väcker uppmärksamhet. Man får ju inte fotografera därinne men skissa måste man väl få?Det får bli min sommaruppgift. Utom att läsa Virginia Wolf och lära mig skriva essäer. Fast min dotter är bättre på det. Suverän och hon målar helt fantastiska porträtt och så fotograferar hon förstås. Allt gott, min vän om du läser detta.


Om jord

– Kom ska du få se.

Fars grova arbetshänder,kärleksfullt kupade

omkring den första nypotatisen.

Vita jordiga, knölar, bländas av ljuset.

Som när en fosterhinna brister

rinner myllan mellan hans fingrar

sakta tillbaka till de varma fårorna

– Kom ska du få.

Fars röst, till brädden fylld av stolthet,

en lovsång till Livet i barnets öron.

Han räcker mig en gåva

ännu varm av jordens famntag,

för att jag ska förstå sammanhangen.

Så nära att tiden hinner måla

en Gudsbild, en ikon